3.5.2022

OAJ Österbottens ordförande Kari Nieminen: Visioner om utvecklingen av OAJ

OAJ Österbottens ordförande Kari Nieminen har lång erfarenhet av organisationsarbetet inom OAJ. Nieminen har varit fullmäktigeledamot för OAJ sedan 2006, under åren 2018–2022 har han varit medlem i OAJ:s styrelse och ordförande för inkomst- och lönepolitiska kommittén. Under föregående fyraårsperiod var Kari personlig ersättare i styrelsen och medlem i inkomst- och lönepolitiska kommittén. I de kommande fullmäktigevalen ställer Kari emellertid inte upp som kandidat, vilket innebär att den pågående fullmäktigeperioden åtminstone som det ser ut nu blir hans sista. I den här intervjun från mitten av januari berättar Kari om sina erfarenheter från föregående fullmäktigeperiod och sina tankar om framtiden.

Hur skulle du beskriva fullmäktigeperioden 2018–2022?

– Föregående fullmäktigeperiod var väldigt avvikande. Det som var avvikande var coronapandemin och distansarbetet som den ledde till. När man tänker efter så har hälften av fullmäktigeperioden skötts på distans. Ett stort mål under fullmäktigeperioden var också att förnya fackorganisationen, vilket behandlades utöver de normala fullmäktigefrågorna.

Berätta om fackorganisationens reformprocess.

– Det var ett stort företag och målen var goda. Om reformen hade genomförts i den omfattningen, hade det varit en väldigt fin sak. Ribban var väldigt hög och det blev en flopp, om man tänker bara på resultatet. Tanken om gemensamt lärarskap gick inte vidare från diskussionsnivå. När man skulle fatta beslut intog många igelkottsförsvar och rädslan för förändring tog över. Kanske fanns det en viss grad av misstro till hur verksamheten hade fortsatt genom de planerade reformerna. En reform innebär visserligen att man rör sig i mörker, och man kan inte veta vad det slutligen påverkar. Och när man ser på den stora bilden så kan små viktiga saker hamna i skuggan, de döljs på sätt och vis av den stora bilden. Även om reformen bereddes under en lång tid hade man slutligen på något sätt bråttom och kunde inte exakt definiera vad ändringarna skulle ha inneburit i praktiken. Och i det läget var det lättare för många att säga nej till reformen.

Hur förhöll du dig till ändringarna?

– Om jag ser på det ur regionföreningens perspektiv var jag inte emot ändringen, men jag hade en annan åsikt om hur ändringen skulle drivas igenom. Vi har regionföreningar som skulle ha velat göra planerade ändringar i sin egen verksamhet. Och nu beslöt man att villiga regionföreningar kunde pröva de planerade ändringarna. I flexibilitetens namn borde det finnas olika lösningar som lämpar sig för specifika fall. I lokalavdelningens modellstadgar står det till exempel att lokalavdelningen ska höra till en regionförening. Trots detta hör en del lokalavdelningar inte till någon regionförening.

– Det behövs mer förståelse, respekt, uppskattning och öppenhet, och det råder nu lite brist på dessa. Men det är bra att vara medveten om problemen och lyfta dem på bordet så att de kan lösas. Alla borde också se utanför sina egna bubblor. OAJ borde till exempel erbjuda jämlik service för olika områden och olika lärargrupper. Det verkade också som att beslutsfattarna visserligen var positiva så länge den planerade ändringen inte berörde det egna gänget. Det här är helt vanligt motstånd till förändringar och då kan man inte heller hitta någon konsensus.

– Fullmäktige beslöt att studerande inte skulle få röstberättigade representanter i fullmäktige. Det var obegripligt hur de studerande behandlades. Jag accepterar naturligtvis beslutet men jag är besviken. Man talar hela tiden om hur man ska hitta aktörer på platser som behövs i framtiden. Vi har inte råd med att inte ta med framtida beslutsfattare och aktörer. Det är väldigt viktigt. Fackorganisationsverksamheten håller över lag på att avta något. Jag ser att det här beslutet hade en större betydelse med tanke på framtiden än om det endast hade att göra med vilka som kan delta i beslutsfattandet i fullmäktige.

Vad tänker du om utbildningens roll i samhället?

– Jag är på så sätt en visionär att jag ser den stora bilden. Om nedskärningar i undervisningen eller resurserna har jag sagt att de barn som föds i år börjar skolan i slutet av årtiondet och övergår till arbetslivet om ett par årtionden. De lösningar som genomförs nu har effekt fram till slutet av det här århundradet. Det tidsperspektivet borde man tänka på.

– Men de som erbjuder fostran och utbildning, det vill säga kommunerna, samkommunerna och motsvarande anordnares beslutsfattare tänker bara på det pågående året. I Finland råder det inget nationellt samförstånd om att man borde satsa på utbildning. Man talar om att det inte finns arbetskraft och förbiser att man fattat bristfälliga beslut om utbildning i det förflutna. Det går snabbt att göra korrigeringar, men konsekvenserna framkommer först efter en lång tid.

– Satsningar på utbildning handlar om värderingar. Genom god fostran och utbildning kan man garantera kompetens i arbetslivet. Ett välfärdssamhälle fungerar tack vare kunnig arbetskraft och dess arbetsinsatser. Satsningar på fostran och utbildning ökar även välbefinnandet bland unga, familjer och hela samhället. De pengar som nu satsas på fostran och utbildning ger utdelning i framtiden.

– Även i fråga om lärande är man medveten om att det är näst intill omöjligt att lappa brister i lärandet i efterhand. Otillräckliga resurser i fostran och utbildning orsakar problem med mångdubbla kostnader för individer och framför allt för samhället i framtiden.

Varför är du inte längre villig att ställa upp i fullmäktige?

– Jag har varit med i fullmäktige länge och den senaste fullmäktigeperioden var tung. Coronapandemin och de stora frågorna gjorde fullmäktigeperioden tung och nu är det dags att hämta andan och ge plats åt andra i fullmäktigearbetet. Snart har jag tid att koncentrera mig bättre på de återstående uppgifterna, såsom mina uppgifter som huvudförtroendeman och ordförande för regionföreningen. Som ordförande för regionföreningen får jag information om beslut som fattats av OAJ:s fullmäktige genom OAJ:s och regionens fullmäktigeledamöter. Åren i fullmäktigearbetet har skapat goda nätverk. Jag kan ringa och fråga. Det är upp till en själv hur väl man hänger med.

Hur skulle du utveckla organisationsstrukturen och fullmäktigearbetet inom OAJ?

– Det är upp till följande ordförande och fullmäktige om organisationsstrukturreformen ska tas upp till ny behandling. Det är svårt att ändra OAJ:s organisationsstruktur, vilket kom fram under föregående fullmäktigeperiod. Min egen åsikt är att det nu skulle vara klokt att ta en timeout och utnyttja den nuvarande strukturen till fullo. När man inte kunde bearbeta själva strukturen så kan man åtminstone effektivera verksamheten.

¬– Lokalavdelningarna, som nu är de närmaste medlemmarna, kunde ta ett litet steg framåt när det gäller att skapa kontakter till anordnare av fostran och utbildning (beslutsfattare i kommuner, städer och utbildningssamkommuner etc.). Det här är en del av lokalavdelningarnas viktiga utbildningspolitiska påverkansarbete som bedrivs för att påverka lokala resurser. Det finns ingen annan som gör det. Påverkansarbete är en uthållighetsgren. Ett outfört påverkansarbete har alltid noll effekt och ett utfört arbete har alltid någon effekt.

Många har också frågat om du vill ställa upp som ordförandekandidat. Hurdana tankar väcker det hos dig?

– Att vara ordförande för OAJ har aldrig varit något mål för mig, något som jag skulle ha strävat efter. Nu har jag blivit kontaktad i frågan och först kändes det förbryllande. Jag har funderat på saken för mig själv och tillsammans med mina närmaste. Jag tänker att mina starka sidor består av att jag känner till lärarens arbete ända från småbarnspedagogiken till det fria bildningsarbetet, att jag har kunskap om avtal, intressebevakning och förhandlingsverksamhet och kännedom om organisationsverksamheten både på lokal, regional och nationell nivå. Jag har lång erfarenhet av mångsidigt intressebevakningsarbete. Med en bakgrund som lärare i matematik kan jag tolka ekonomiska siffror och gestalta helheter. Under den här intervjun har jag ännu inte fattat något beslut om min kandidatur.

Intervju (20.1.2022) och text: Heli Katajamäki

Tryckfärdig PDF:

Visioner_om_utvecklingen_av_OAJ